Introduktion
av Ngak’chang Rinpoche and Khandro Déchen
Mina Rot Lamor Ngak’chang Rinpoche och Khandro Déchen bad mig att jag skyndsamt skulle göra denna text tillgänglig för så många människor som möjligt. De hade sökt efter denna text under flera år och jag var lyckosam nog att lyckas skaffa fram den åt dem – efter långt sökande. De bad mig också att introducera texten – på grundval av min kunskap om hur västerländska människor tänker.
Jag är mycket glad att kunna säga att jag har haft möjligheten att förse ett ökande antal personer med Tibetansk reningsmedicin och vägledning för ändamålet att sluta röka. Jag hoppas innerligt att den ökade spridningen av denna text, skriven av Hans Helighet Düd’jom Rinpoche kommer att utgöra en vändpunkt för alla som är alvarligt intresserade av att utöva Vajrayana – för att röka och föreställa sig själv vara en utövare är en sorglig motsägelse. Vajrayana verkar vara unik i att se tobak så väl som narkotika inte bara som skadliga för den fysiska hälsan utan även allvarligt skadliga med hänseende till den andliga hälsan. Den är speciellt skadlig avseende rTsa-rLung systemet och gör varje form av formlös utövning värdelös. Ngak’chang Rinpoche sade en gång: De rökare som utövar stilla sittande, sitter bara i ett moln av rök som de är helt omedvetna om och i vilket de förblir helt omedvetna.
I denna avgörande uppsats1 i ämnet förklarar HH Düd’jom Rinpoche den ovanliga visionära historia som belyser den fördärvliga naturen hos dessa giftiga ämnen enligt gTérma uppenbarelser. För att hjälpa utövare av Vajrayana att förstå faran med rökning samlade HH Düd’jom Rinpoche allvarliga framträdande uttalanden av Padmasambhava angående tobak och narkotika för dem som ser dessa heliga uppenbarelser som sin tillflykt. Varningar mot tobak och narkotika har uppenbarats som gTérmas sedan länge i Tibet av de stora gTértöns, så ingen autentisk Nyingma utövare behöver anta att det som presenteras här inte är applicerbart på dem. Varningar mot tobak och narkotika finns faktiskt över hela spektret av Vajrayana linjer och råden i ämnet är omfattande. De visionära redogörelserna som presenteras här behandlar demoniska avsikter, och idéer som dessa kan vara –svåra– för de personer som är nya i utövandet av Vajrayana. Vi skulle därför fråga alla som har problem med att relatera till sådana uppenbarelser att betänka varför denna varning inte har fått större spridning i den buddhistiska världen? Det kan inte vara så att HH Düd’jom Rinpoche inte är vitt känd och universellt respekterad inom den Tibetan buddhistiska världen. Vi skulle därför fråga varför det är så att människor fortfarande röker trots massiva medicinska bevis – och varför regeringar som glatt lagstiftar mot alla möjliga saker inte kan förmå sig att bannlysa detta ämne? Hur kan det vara så, med tanke på faktumet att samma regeringar har beslutat att tobaksvaror och tobaksreklam skall ha en varningstext? Finns det någon annan icke-medicinskt förskriven substans på den öppna marknaden som bär en varning för hälsan – om än inte ens så allvarliga varningar som de angående tobak. Hur kommer det sig att denna substans förblir laglig? Hur kommer det sig att barn kan utsättas för tobaksrök utan att det anses vara ‘barn misshandel’ – när man har visat att ‘passiv rökning’ är skadligare än direkt rökande? Vi lever i samhällen där sociala myndigheter har blivit mycket känsliga i sådana frågor – så varför är man inte lika bekymrad över skadorna från rökning på barn som man är över handeldvapen? Död är väl ändå död – oavsett orsaken och en demon är en demon vad den än kallas. Tobakens ‘demoniska kvalitet’ är uppenbar oavsett om man uppfattar ‘demonen’ eller inte. Det viktiga faktumet här, för alla som respekterar och har hängivenhet till HH Düd’jom Rinpoche, är att rökning förstör ens utövning och ens samaya. HH Düd’jom Rinpoche är den Lama som de flesta andra Nyingma Lamor vid livet vördade som symbolen för allt som är inspirerande – så ni som ännu inte har blivit övertygade om tobakens effekter, vänligen ta tillfället i akt för att befria er från dess korrumperande inflytande.
1. Denna uppsats översattes ursprungligen (med fördel av förklaringar av Khenpo Pema Shérab) av Könchog Ten’dzin, 1979. Den föreliggande översättningen framställdes av de Konfedererade Aro Sanghornas översättningskommitté, 1999 med råd från Ngak’chang Rinpoche och Khandro Déchen.
